Viktig utställning på Malungs bibliotek om skogsskötselns framtid i Dalarna

Att sköta om skogarna inför framtiden är allas vårt ansvar och allvarligt talat är det ingen vacker syn att komma ut på ett kalhygge, även om det ser bättre ut nu, än bara för några år sen då man tog bort i stort sett allt efter att ha huggit ner skogen. Föryngringsyta som skogsarbetarna dristar sig att kalla detta katastrofområde måste först ha grunderna för att kunna få till stånd en föryngring. Därför är den utställning, som avslutas i morgon den 24 september, på Malungs bibliotek väldigt viktig för alla som äger eller förvaltar skog i Malung-Sälens kommun och annorstädes. Titta på bilderna här nedan, förundras och förfäras över deras budskap.

 Samlad bild över de foton som tagits på problemområden här i Dalarna, där skogens invånare hotas av ett tanklöst skogsbruk.

 En annan samlad bild över foton tagna på områden här i Dalarna där skogsbruket har varit överdrivet hårt mot skogen.

 John Bauers klassiska målning "Tuvstarr".

 "Tuvstarr" som den ser ut när skogen bakom henne huggits ner.

Lite information som skogen och Naturskyddsföreningen, som i skrivande stund fortfarande finns att hämta på biblioteket i Malung.

Första dalahästen kommer från Malungsfors

Inte den aktuella dalahäst som dryftas i artikeln men principen är densamma.

Leksak eller religiöst ändamål? Vem vet? Vad vi vet är att den äldsta dalahäst vi känner är från 1500-talets mitt och fanns med i en samling objekt som såldes på auktion på 1930-talet. Vad som är än mer spännande, det var i Malungsfors, närmare bestämt Västra Fors, den hittades, i ett skrin från slutet av 1700-talet.

Precis som Dick Harrison frågar kan man undra vad den var till för. Var det en leksak för barn eller ett arv från tidigare hästkulter? Den har nämligen handskats med tämligen hårdhänt (den saknar ena bakbenet och öronen är av), vilket inte skulle hänt om den varit ett prydnadsföremål. Men även för rituella ändamål kan det ha hänt att den handskats med vilket också kan ha lett till dess relativt dåliga skick.

Det är känt att man fortsatte äta häst i Dalarna långt efter att hästen blivit bannlyst från middagsbordet i andra delar av Sverige, av det enkla skälet att hästköttet fanns där. Hästen var helig i forntiden och att äta dess kött gav styrka enligt myterna. Man kan då spekulera i att hästen kom att vara en figur för dyrkan även efter det att man inte längre fick äta den.

Små trähästar och liknande material gjordes, antagligen för att myterna skulle hållas vid liv. Sen blev de leksaker istället. Idag är de prydnadsföremål som står på kontor, i fönstret där hemma eller på Sveriges ambassader runtom i världen. Men den äldsta hästen kommer likväl från Malungsfors, den västra sidan...